dentata

Jag gick hem ensam från krogen inatt. Det var långt in på småtimmarna och det fanns inte en jävel som inte försökte övertala mig att inte göra det. Men vad har man för alternativ? Jag ville hem, de andra ville stanna. Inga bussar vid den tiden. Man kan bli våldtagen på bussen oxå, för den delen. Och i taxi. Definitivt inte åka taxi ensam på natten. Inte gå heller.

Men det gjorde jag. Korsade prostitutionsstråk, kyrkogårdar och sovande kvarter.

Visserligen med skorna i handen (inte höras att man kommer i högklackat) och med nycklar utstickandes mellan fingrarna. Jag höll mobilen i handen, lite gömd i ärmen. Kort och id i BHn. Min väska var enbart en decoy och dessutom gömd under jackan.

Känns det inte vansinnigt? Jag gick och muttrade för mig själv, förbannad på världen som tvingar mig att vara rädd och ta till dessa knep. Som förmodligen inte hade hjälpt mig ändå. Och jag var hes av att sjunga med i alla favoritlåtar tidigare under kvällen. Jag noterade vartenda stängsel som höll folk borta om de gillade buskarna där bakom, jag räknade gatlampor.

Så, visst, jag är rädd. Men jag vägrar låta det begränsa mitt liv. Jag vägrar.